akela

Gud vad tiden har gått fort! Kan inte förstå att mina bebisar ska flytta om två veckor. Kommer kännas jätte tomt. Vi har ju fått in en rutin med varandra. Bara jag och Akela igen.

Om jag inte tidigare har berättat så skulle jag helst  av allt haft en av valparna kvar, men det blir studier i November och även om det blir på halvtid så behöver ju en valp så pass mycket mer tid och uppmärksamhet.

Men för att återgå till valparna så har de blivit så himla duktiga på att lyssna. Biter de mig så morrar jag eller tar dem lite i örat. Sen när de slutar säger jag "försiktig" med lugn röst och pussar på dem och de har börjat förstå nu. Inte använda tänderna utan bara slicka. Fungerar mycket bättre än att puffa bort dem som jag har gjort tidigare, fast då förstod de varken bu är bä. Men kläderna har jag inte fått dem att låta bli, eller håret, skitkul tycker de så det är uppsatt hår som gäller.
Familjen från Skellefteå har till slut valt Abbie. Jag avundas inte deras beuslutsångest. Alla är så fina och charmiga på sina egna sätt, jag skulle inte heller kunna välja. Sen förändras deras personligheter lite hela tiden. Men alla blir bara mer och mer sociala, kramiga och busiga (hehe) för varje dag som går.

Alexis och Abbe väntar nu på  att  får höra från sina nya familjer . Ska ta och prata med ett par i telefon idag, så vi får se vilka de är och vad de har att erbjuda de sista av mina små ögonstenar.